Vårdsjuk blågul fanblues

Röka i smyg, avgångsbetyg
Få nån plats där chefen är dryg
Det är nog bäst att bli vid sin läst
Ta igen hela året på nästa midsommarfest
Ordning och reda, pengar på fredag
Hänga med i karusellen tills man dör av leda

Och här är du och här är jag
I detta nu, på Svenska Flaggans Dag

Ta sej ett rus, kräla som en lus
Kyssa frugan och skaffa ett hus
Helg efter helg, brännvinsbutelj
Ta medicinen, tugga och svälj
Jaga och löpa, inkomsten ökar
Äta sej mätt och skita och köpa

Och här är du och här är jag
I detta nu, på Svenska Flaggans Dag

Full av förakt men stampa i takt
Televerket fixar bruten kontakt
Nit eller vinst, chansen är din
Att söka den lycka som inte finns
Kristen som hedning, tacka vår ledning
Allt ordnas på närmsta arbetslöshetsförmedling

Och här är du och här är jag
I detta nu, på Svenska Flaggans Dag

Stå med mössan i hand för KRIM och AMS
Kvinna och man hedra ert fädernesland
Där man badar i stål, där man kan odla sin kål
Där ballongerna aldrig har några hål
Bevara och skydda, order måste bli lydda
Dom som slår snuten på truten blir alltid insydda

Och här är du och här är jag
I detta nu, på Svenska Flaggans Dag

Ut från daghem, in på lagren
När man är trött får man vila i graven
Gör inte halt har man befallt
Problemen löses i nån frågespalt
Berusa sej på morden, suga på orden
Man kan inte leva, man kan bara dö i Norden

Och här är du och här är jag
I detta nu, på Svenska Flaggans Dag

Dom smutsiga hundarna, 1977.

Kultur för överklassen

Jag skulle ha tag på Euripides Backanterna, men det råkade bli Medea istället.
Men Medea är väl egentligen en större klassiker än Backanterna?
Kör dom inte Medea på Operan för överklassen då och då?
Jag nästan tror att det är en känd opera av Verdi, Puccini eller Pacini.
Medea ska man ha läst också innan man dör. Det hör till allmänbildningen. Den måste jag bara ta mig tid till, för det är kul att vidga sina vyer utan billigt rödvin på bordet.
Antikens storverk brukar spelas på Kungliga Operan. Det är väl det näringslivstopparna går och ser. Det enda de anser vara riktig kultur. De grekiska tragedierna appellerar till överklassens smak för stordåd och överdåd. Höjdarna gillar riktiga sagor. De skulle inte gå och se ett realistiskt diskbänksdrama, det blir för ångestladdat för dem. De vill hellre ha massor av fantasi och hokus pokus, inte få veta allt om sura disktrasor. De gillar ädelstenar, guld, lyx och flärd. Inget svettigt naturalistiskt Noréndrama för dem inte. Sådant vill de hålla ifrån sig. Men Wagner är okej. Och Verdi. Så har det varit i den världen i tvåhundra år.
Jag tror inte höjdarna vill se något av Ibsen heller. Särskilt inte Ett dockhem. Och Strindberg är de naturligtvis fortfarande livrädda för. För i toppen har det inte hänt något med de mänskliga värderingarna sedan Molières dagar. Det är folket som får dra det lasset. De i toppen flyr undan allt psykologiskt ansvar gentemot samhället. Men det hindrar ju inte att klassikerna ändå är en tidlös skatt för de som orkar läsa dem.
Hur överklassen i sin enfald klarar av detta jordeliv är för mig en gåta, men de tar väl till spriten och fallskärmarna när det krisar.
Men att antikens verk är kultur för överklassen är väl ett tecken på att de klamrar sig fast vid det förflutna och vägrar möta nuet och samtidens problem. Dom tycker såklart livet var mycket skönare förr, för en sådär 3000 år sedan, när de hade ännu mer makt över folket och över samhället.
För det är väl samma människor det handlar om?
Eller i varje fall deras avkommas avkommas avkomma…

Party på kredit

Andreas Cervenka skriver i en mycket bra artikel på E24 om den ekonomiska situationen i världen, att den ser lite oviss ut på sina håll, i alla fall vad gäller statsfinanserna i Europa och USA. USA:s regering lånar en miljard kronor varje timme, dygnet runt, och har gjort så i flera år. Dom har nu fått en varning, ett gult kort från domaren; IMF, International Monetary Fund. Anders Borg är den ende finansminister i världen som sparar och garderar sig för framtiden, alla andra, både hushåll och regeringar, lånar och ”skruvar” sig fram, som gamle Strindberg sa redan 1899. Det känns som om någon håller på att lura in världen i lånefällan, vem nu det kan vara? Och vad är då tanken med det i sådana fall? Att det en dag ska bli tvärnit i systemet och vi får en liknande situation som Burkina Faso, med upplopp och kravaller? Det kan vara därhän ”någon” vill komma i slutändan. Det verkar nästan så. Det skulle inte förvåna mig om det finns sådana baktankar med i spelet. För vem i denna stentuffa värld vill ge bort biljoner varje timme för att rädda världens krackelerande system? Det känns lite skumt, minst sagt. Är det kineserna som pumpar in billiga lånepengar i väst? Eller oljearaberna? Eller är det de multinationella bolagen som finansierar vårt kreditparty? Vem vet? Men jag läser i alla fall just nu Ibsens Pjäser 1 i översättning av Klas Östergren. Praktverket är sponsrat av DnBNOR, Norsk Hydro, Statkraft, Statoil och Telenor…

Pengar kommer inte från himlen

För att du själv ska börja vinna måste någon annan börja förlora, för pengar kommer inte från himlen, de distribueras inte därifrån, utan från en järnhård kamp mellan människor på den fria marknaden. Och det är av det skälet det är så svårt att bli förmögen, för naturligtvis vill ingen släppa ifrån sig något frivilligt för att göra just dig till miljonär. Det måste du kämpa stenhårt för. Därför är det också enklare att bygga upp ett kapital genom att dra ner kraftigt på utgifterna, snarare än att öka intäkterna. Det är så de sparsamma gör. Miljonärerna som gått den långa vägen har det beteendet i ryggmärgen att hålla igen på utgifterna, och just därför är de så snåla. För att hålla igen på utgifterna ger ojämförligt mest i plånboken, och det har de som byggt upp sina egna rikedomar fått lära sig under resans gång. Men lika lite som du inte kan bara slösa, kan du inte bara spara, för du vet inte hur långt livet blir. Du måste hitta en balans och gardera dig för båda utfallen; både ett kort liv och ett långt. För om du är miljardär och inte ens klarar att hålla stilen utåt och aldrig unnar dig något roligt i livet, vad ska du då med pengar till? Ha dom som gravsmyckning eller att bränna liket på?

Löpet

Här kommer dagens alla HIV-positiva nyheter: Silvia ramlade och stukade foten. Baby glömdes bort under semestern. Sheen; därför köper jag sex. Skyfall bakom duscholyckan. Fick elstöt – flög två meter. 20-åringar anhållna för mord i Hofors. Stjärna dömd för hets mot folkgrupp. Hon skriver om de hemliga morden. Rökare har psykiska problem. Uppror på SVT; ”Bara en jävla massa gubbar”. Ijeh åtalas för dödshot. Pilot; ”Vi har vapen för både luft och markmål”. Vattenfalls chefer får dela på 125 miljoner. Nytt larm; ”livsfarligt att sola”. Elefantunge mystiskt död. Porrstjärnan om natten med Sheen; ”Det var hemskt!”. Varannan tjej utsatt för sex mot sin vilja. Kapar din mobil när du sover. Ungdomarna nobbade av Reinfeldt. Här letar de efter mördade Marina. Uselt, Juholt! Seriemördare lös i New York – åtta döda. Svensk sportstjärna åtalas för dödshot mot kronofogdemyndigheten. Han säljer sex för 1500 i timmen. ”Tortyrhålan”. Irene har namnsdag får vi veta – grattis Irene! Och till sist från den direktsända debatten mellan S och M sägs det att Sverige blivit kallare… Ja, men bara lite….

Reinfeldts sagor för barn

Reinfeldt är livrädd för ungdomarna. Han vägrar gå in i en schysst samhällsdebatt med dem på sina resor runt omkring i Sverige. Han väljer att läsa sagor för dem istället. Han högläser sina borgerliga regeringsrim och barnen får snällt höra på. För i skolan berättar de inget om vad som väntar dem i verkligheten, utanför skolans skyddande murar. De berättar inte för barnen om bostadsbrist, segregering, arbetslöshet och fattigdom, vilket är konstigt eftersom det är just det som blir verkligheten för de allra flesta. Därför är också skolan mest sagor för barn. Tänk om folk kunde lära sig den läxan någon gång, då skulle det börja hända grejer i samhället. Stora ting. Nu, i brist på synbara bättre alternativ, låter sig folk vingklippas genom hela livet i olika skolsalar och vägrar inse den stora cynismen i hela grejen. Det är så det blir när ingen vill tänka själv, när ingen orkar ifrågasätta samhällets mekanismer eller systemets totalitära natur. Då blir man blott och bart ett simpelt kugghjul till slut.

Ett drömspel av August Strindberg

”Skönt är allt som Brahma skapat, men människans modersmål heter ändå klagan.” ”Hav mod mitt barn, det är en prövning endast, ty varje fröjd i livet får betalas med dubbla värdet sorg. Men kom ihåg att det är en plikt att söka friheten i ljuset.” ”Trät aldrig med Gud, det är det enda jag har att säga dig, för du ska inte gå och känna dig förorättad av livet.” ”Tanken är mer än gärningen, högre än saken.” ”Vad människorna lever på är mig en gåta. De lånar förstås, alla lånar. De går på hank och skruvar ända till döden. Vem som slutligen får betala´t, ja säg det!” ”Universitetet är ju ett dårhus, och ve den som först blir klok! Teologin lär att filosofin är nonsens och filosofin lär att teologin är nonsens. Dårar, va? Och så juridiken, allas tjänare utom tjänarnas.” Gymmaskiner fanns redan på 1800-talet och Strindberg såg dessa som tortyrinstrument för de som njutit för mycket av gåslever, bourgogne och Henessykonjak. Diktarna som jämt hålla sig i skyn tvingas till gyttjebad av Karantänmästaren på vårdinrättningen Skamsund. Detta för att göra dem lite mer hårdhudade. ”Talar man säger de tig! Och tiger man säger de tala! Ve oss! Allt skönt ska nu ner i gyttjan.” ”Han är bara femtiofyra år; han kan gå i tjugofem år till och vänta på måltiderna och tidningen. Är inte det rysligt? Är inte det ont?” ”Ska fan sitta här på universitetet och lära er galenskaper? Har inte nån en sup så att vi kan gå och bada? Och vi måste dansa innan pesten bryter ut, ty jag fruktar den bedrägliga lyckan.” ”Den mest avundade i landet är den Blinde som äger över hundra italienska villor, men han kan ju icke se vad han har.” ”Plikt är allt oangenämt. Det angenäma är synden. Men har jag haft en angenäm afton, så har jag helveteskval och dåligt samvete dagen efter. Jag har ont i huvudet och allt som i går kväll var vackert och kvickt är i dag fult, vidrigt och dumt. Nöjet liksom ruttnar och faller sönder på en natt.” ”Att ha talang är livsfarligt, för människor vill jämna ut ödet och rulla ut stenar på vägen för de gynnade.” ”O, ve! O, ve! O, ve! Vad var det? Det är de osälla på Skamsund! De klagar för att solen skiner, då känna de sina lidanden så mycket djupare. Vi måste befria dem! Försök! Det kom en gång en befriare, men han blev hängd på ett kors! Av vem? Av de rätt-tänkande! Vilka äro de? Om du icke känner dem så ska du få lära känna dem. Alla förbättrare sätts i fängelse eller på dårhus, för de rätt-tänkande som har det bra, tycker att allt ska förbli som det är.” ”Livets gåta löste ingen än, men vad är då sanningen? Det som kan bevisas med två vittnen. Dock, med två falska vittnen kan allting bevisas. Men jag ska avslöja sanningen för dig. Hemligheten är botgöringens kval och vällustens fröjder.” Teologen: ”Jag är desavouerad av Gud. Jag är förföljd, övergiven och förhånad. Hur ska jag kunna tro när ingen annan tror. Hur ska jag kunna försvara en Gud som inte försvarar mig?” (Slänger en martyrkalender på elden.) Indras dotter: ”Skalden förstår livet bäst att leva. Han fastnar aldrig i mullen. Människornas klagan ska jag bära fram till tronen. Farväl!” Det är intressant att ställa Strindbergs dramatik mot Tjechovs. Strindberg i högform är som en actionrulle med Monty Python, medan Tjechovs pjäser påminner om Bergmans långsamma filmer i atmosfären. Det jag gillar hos Strindberg är hans skildringar av etablissemanget som fullständiga idioter, och hans tro på något högre som hela tiden gäckar oss. Där är han ju rätt ute i sina teorier. Strindberg är ju kul att läsa, man skrattar ju. Han är som en modern stå-uppkomiker nästan. Han gillar att skildra mänsklighetens idioti på ett väldigt underhållande sätt. När Ulf Lundell försöker göra samma sak, blir det med sorg i tonen, men Strindberg gör det med ett djävulskt skratt. Han är full av elaka upptåg mot de besuttna, på ett sätt som ingen kommit i närheten av på 100 år. Ingen annan har vågat eller kunnat. Strindberg har ett extremt vaket öga för galenskapen hos dessa människor som hela tiden hoppar i sjön hellre än att ta emot frälsningen från Gud. Strindberg är ju lite så att alla är dårar utom han själv. Han är den utvalde skalden som flyger till himlen på sitt pennskaft. Övriga människor är samtliga hopplösa fall. Visst var Strindberg stor, men hans tankar om sig själv var ännu större, och det är ju lite farlig mark att befinna sig på. Men hans verk har överlevt, de är läsvärda än i dag. Strindberg är efter ett sekel fortfarande en modern banbrytare inom svensk litteratur. Ingen annan författare kommer i närheten vad jag vet. Så han hade väl rätt då i sina höga tankar om sig själv som gudarnas jämlike. Det är bara att skicka honom en posthum gratulation från vår egen tid.